ROCKSLAGSNÅLAR
     

Välkommen till ROCKSLAGSNÅLAR !
OKBv har under ett antal år givit ut en serie av rockslagsnålar med motiv från olika Svenska järnvägar. Motivet på varje nål är en siluett av järnvägens första lokomotiv. Nålarna är emaljerade och diametern är 20 mm. Till varje nål hör en beskrivning av lokomotivet eller järnvägen som det trafikerade.
Nedan kan Du botanisera bland de olika nålarna och läsa de olika beskrivningarna.

 Välj bland följande:
Framåt till Gefle-Dala JernvägGefle-Dala Jernväg (980315)
Framåt till Hernösand-Sollefteå jernvägHernösand-Sollefteå Jernväg (980315)
Framåt till Upsala-Gefle JernvägUpsala-Gefle Jernväg (980315)
Framåt till Stockholm-Westerås Bergslagens JernvägarStockholm Westerås Bergslagens Järnvägar (981218)

 

Gå till Gefle-Dala JernvägGefle - Dala Jernväg (GDJ)
Nedan till vänster en bild av GDJ-nålen. Den är i färgerna guld och mörkblått. (Observera att återgivningen inte ger nålen full rättvisa.) Rockslagsnålen finns att köpa. Du beställer genom att skicka in 25 kronor på postgirokonto 915744-7 OKBv eller sänd beställning via e-post till Skenbladets redaktion.

Gefle-Dala Jernväg (GDJ)I slutet av januari 1856 begav sig Gefle-Dala Jernvägs VD Per Murén i sällskap med överingenjören och byggnadschefen Claes Adelsköld till England för att göra uppköp av såväl rullande materiel som räls, verktyg mm.
Hos firman Sharp, Stewart & Co i Manchester beställdes 3 tenderlok som skulle nytillverkas och levereras på hösten samma år. Järnvägsbyggnaden hade emellertid framskridit och man behövde snarast ett lok till grustågen.
Lokbyggarna i England levererade då ett begagnat lok som antagligen tagits som dellikvid för ett nytt. I priset £ 778.19, i dåtida pundkurs motsvarande 14.040 Rdr Rmt, ingick 4 st nya hjulringar. Enligt oemotsagda uppgifter skulle loket ha varit tillverkat år 1841 för det engelska järnvägsbolaget Manchester, Sheffield & Lincolnshire Railway av firman Matthew Kirtley & Co i Warrington. Det är säkert det äldsta ånglok som någonsin tjänstgjort i Sverige.
Till Gävle kom loket lastat på ett skepp på försommaren 1856 och uppsattes av engelsmannen Edward Cain, som tidigare anställts som verkmästare vid GDJ lok- och vagnverkstad vilken var under uppförande i Gävle. Till sin hjälp hade Cain en man vid namn Conrad Djulstedt, vilken också blev lokets förste förare och kanske i ännu högre grad dess reparatör. Det var hårt slitet och fordrade alltför ofta reparationer. Kassaböckerna berättar om likvider för över 10 skeppund, mer än l.700 kg kopparbleck från Avesta och en hel del gjutgods redan efter 1-2 år.
Tisdagen den 12 augusti 1856 trafikerades banan för första gången av ett lokomotiv. Det var just detta "NORDEN", då de nytillverkade ännu inte ens konmit till Sverige.
Vid Direktionens sammanträde den 29 maj l874 antecknades bl a i protokollet "att bolagets äldsta lokomotiv Norden vore fullständigt otjenstbart och ej heller förtjenande reparation". Det "söndertogs" på lokverkstaden under sommaren samma år och då tillvaratogs sådant som kunde återanvändas.

Lokdata :
Cylinderdiamter 356 mm
Slaglängd 508 mm
Rundpannans diameter 1118 mm
Rundpannans längd 2845 mm
Antal tuber 136 st
Eldstadsytan 3,79 m2
Total eldyta x) 3,79 m2 Drivhjulsdiameter 1524 mm
Löphjulsdiameter 1067 mm
Adhessionsvikt 13262 kg
Tjänstevikt, lok x) 19383 kg
 
Tjänstevikt tender 10202 kg
Totalvikt 29585 kg
Hjulbas, lok 3721 mm
Hjulbas lok och tender 7102 mm
Längd över buffers xx) 10307 mm Dragkraft 1620 kg
Största ångtryck pr cm2 6,2 kg
Tenderdata:
Tenderns vattenförråd 4700 l
Tenderns kolförråd 1530 kg
Tenderns hjuldiamter 1067 mm
x) Efter diverse ombyggnader. xx) Uppgifterna varierar med olika typer av buffers.

© Olle Andersson 1964. .Retur till sidans början

 

 



Hernösand-Sollefteå JernvägHernösand-Sollefteå Jernväg (HdSJ)
Nedan till vänster en bild av HdSJ-nålen. Den är i färgerna guld och mörkgrön. (Observera att återgivningen inte ger nålen full rättvisa.) Rockslagsnålen finns att köpa. Du beställer genom att skicka in 25 kronor på postgirokonto 915744-7 OKBv eller sänd beställning via e-post till Skenbladets redaktion.

Inför öppnadet av Härnösand - Sollefteå Järnväg(HdSJ) den 12 december 1893 anskaffades 3 lok.
Totalt kom HdSJ lokpark att bestå av 7 ånglok och en ångvagn. De 5 första loken tillverkades, efter amerikansk förebild, av Nydqvist & Holm i HdSJ lok nummer 1Trollhättan under åren 1892-1900 och som vanligt på den här tiden fick loken namn, "Gustav Ryding", "Hernösand", "Sollefteå", "Ådalen" och "Gudmundrå" Lok nr 1 fick sitt namn efter en av banans initiativtagare, landshövding Gustav Ryding i Härnösand.

Loken byggdes om under åren 1922-1927 varvid bland annat så kallad *överhettare inlades. År 1932 förstatligades HdSJ varvid HdSJ:s lok fick SJ nummer och littera: HSc 1501-1505. Loken 1-3 skrotades år 1934 och loken 4 - 5 skrotades 1952 respektive 1955.

*Överhettare är en anordning som monteras i ångpannans eldrör varvid den färska ångan upphettas ytterligare innan den går vidare till maskineriet. Man får på det här viset både lägre bränsleförbrukning och högre effekt.

DATA HdSJ lok nummer 1
Cyl. dim 410 X 560 mm
Slidstyrn Walsehaert Drivhjulsdiameter 1390 mm
Löphjulsdiameter 900 mm
Hjulbas 5950 mm
Materialvikt 33,1 ton
Tjänstevikt 35,6 ton
Adh. vikt 28,5 ton
Rostyta 1,30 m2
Ångtryck 10 kp/cm2
Dragkraft 5,3 mp
Största hastighet 70 km/t
Tenderdata
Hjuldiameter 1060 mm
Hjulbas 3270 mm
Materialvikt 10.9 ton
Tjänstevikt 21.9 ton
Vattenförråd 9.0 m2
Kolförråd 2.0 ton

Lok + tender: Hjulbas 10500 mm längd över buffert 14558 mm 
Retur till sidans början

 

 

 

Upsala-Gefle JärnvägUpsala - Gefle Jernväg (UGJ)
Nedan till vänster en bild av UGJ-nålen. Den är i färgerna guld och mörkröd. (Observera att återgivningen inte ger nålen full rättvisa.) Rockslagsnålen finns att köpa. Du beställer genom att skicka in 25 kronor på postgirokonto 915744-7 OKBv eller sänd beställning via e-post till Skenbladets redaktion.

Redan 1873 - ett år innan UGJ skulle invigas - levererades de första tre B1-2* loken från Nydqvist & Holm i Trollhättan. De hade numren 1, 2 UGJ lok nummer 1och 3. Nr 4 kom 1874 och nr 10 1875.
De var de första normalspåriga loken med denna hjulställning som tillverkades i Sverige och loktypen blev inte vanlig.
Det är naturligtvis inte helt korrekt att kalla dessa små våtånglok för snälltågslok. Några snälltåg framfördes inte på UGJ den tiden. Hastigheten på banan var satt till 30 km/h och tågen gjorde givetvis uppehåll vid varje station.
Fram till tiden för anskaffandet av de stora snälltågsloken var de emellertid den väsentliga dragkraften i person- och sedermera snälltåg. Ursprungligen var sth* satt till 85 km/h men sänktes på 1910-talet till 70 km/h.
Vid leveransen var loken utrustade med hög kopparkransskorsten på vilken numret satt. På hytten fanns en fyrkantig skylt med namnet. Det var soldatnamn med antydan om lokens förväntade egenskaper; Rask för nr 1, Färdig för nr 2, Snäll för nr 3, Flink för nr 4 och Snabb för nr 10. Ägarskylt saknades.
Från början var loken helt obromsade men tendrarna bromsades med skruvbroms, som via träblock verkade på ett hjulpar. Oljelamporna fick sitta kvar under hela lokens livstid.
Under åren gjordes naturligtvis åtskilliga förändringar. Utöver sedvanliga pannbyten och revisioner utbyttes originalskorstenarna redan omkring 1890 mot koniska plåtskorstenar med turbingnistsläckare. Namnskyltarna togs ner och ersattes med ovala ägarskyltar. År 1907 skrotades fyran, som var med i en sällsam tågurspårning vid Buddby lastplats strax söder om Örbyhus nyårsaftonen 1897 och som aldrig hämtade sig riktigt efter den händelsen. Samma år (1907) såldes tvåan till GDJ. Övriga lok försågs 1906-07 med ångbroms, som via järnblock verkade på driv-hjulen och sedermera med vakuumbromsarmatur, vars ejektor gick in i sotskåpet på vänster sida. I varje fall ettan och tian fick på 20-talet KK-broms och dessutom nya och bredare hytter.
Fram till 1907 då de fick avlösning av de stora loken var tjänsten ofta hård med för den tiden tunga tåg. Vid den omnämnda olyckan på nyåret 1897 framförde fyran 24 axlar.
Lokens sista tjänstgöring blev i lätta persontåg på Ockelbobanan. År 1931 var de alla avställda. Vid förstatligandet 1933 slopades och skrotades nr 3 genast, medan de två återstående maskinerna stod kvar vid lokstallarna vid Sörby fram till 1934 dock utan att ommärkas.
Som ett kuriosum kan omnämnas att under sommaren 1910 var trean uthyrd till MYJ* under ett par månader till det facila priset av 20 kr/daq. Man kan undra om inte skåningarna kunde låna lok på närmare håll.

*B1-2 = Denna kombination talar om följande: B = loket har två drivande axlar. 1 = efter de drivande axlarna har loket en axel utan drivning. Siffran ett efter bindestrecket står för tendern, i det här fallet har den två axlar.
Sth = största tillåtna hastighet.
MYJ = Malmö-Ystads Järnväg

Några tekniska data över UGJ:s första lok
Slidstyrning:Stephenson
Cylindrar slaglängd: 533 mm
Cylindrar diameter: 355 mm
Drivhjulsdiameter:1524 mm
Rostyta:1,38 m2
Eldyta: m2
Hjulbas: 4,19
Tjänstevikt: 25,2 ton
Adhesionsvikt: 20,1 ton
Förråd:kol 1,5 ton
vatten 6,4 m3
Hjulbas med tender: 8,53 m
Längd över buffertar: 11,9 m
Retur till sidans början

 

 

 

 

 

Upsala-Gefle JärnvägStockholm Westerås Bergslagens Järnvägar (SWB)
Nedan till vänster en bild av SWB-nålen. Den är i färgerna guld och mörkbrun. (Observera att återgivningen inte ger nålen full rättvisa.) Rockslagsnålen finns att köpa. Du beställer genom att skicka in 25 kronor på postgirokonto 915744-7 OKBv eller sänd beställning via e-post till Skenbladets redaktion.

De två första loken vid Stockholm Westerås Bergslagens Jernväg (SWB) SWB första lokblev lok av sadeltankstypen. Loken var av engelsk 1800-talstyp och var tillverkade av Sharp, Stewart & Co i Manchester.
Loken levererades 1873 och hade två kopplade axlar samt en löp-hjulsaxel under hytten. Lokens första arbetsuppgifter blev att bistå vid SWB:s byggande.
Efter byggnadstiden gick de en kort tid med växlingstjänst i Sundbyberg och Västerås. 1880 insattes de i den nya lokaltågstjänsten Stockholm C - Sundbyberg - Spånga.
I huvudsak var det dessa lok som svarade för lokaltrafiken i Sundbybergsområdet fram till 1907 då Y-loken började lätta på bördan men ända fram till 1906 fanns de kvar och gick ofta i lätta 3-vagnar lokaltåg Stockholm - Kungsängen.
Vid den här tiden hade loken försetts med en yttre kolbox och det var väl den enda moderniseringen som giordes på loken.
Under åren 1917-1928 tjänstgjorde det ena loket i godståg på linjen Ängelsberg - Norberg - Kärrgruvan medan det andra loket drog persontåg på linjen Spånga - Riddersvik.
I slutet av 1919 gjorde loken sina sista ordinarie turer på SWB, följande år såldes nummer 1 till Svenska Metallverken i Västerås. Där kom det att användas i växlingstjänst förutom de sista åren då det mest stod i reserv. 1:an skrotades 1952.
Lok nummer 2 blev kvar på SWB, mest i stationstjänst. År 1934 hade 2:an gjort sitt i och med att loket såldes till skrotning.

NÅGRA TEKNISKA DATA:
Slidstyrning Stephenson
Cylindrar : 381x508mm
Drivhjulsdiameter :1407 mm
Rostyta : 0,91 m2
Eldyta : 52,0 m2
Antal tuber :107  
Adhesionsvlkt : 20.5 ton
Tjänstevikt :28.0 ton
Förråd kol :1,2 ton
Förråd vatten : 3.9 ton
Största längd : 8,600 m
Hjulbas : 4.040 m


Retur till sidans början

Åter till Skenbladets huvudsida


© Rolf Sten & Sällskapet Ostkustbanans vänner (OKBv)
skenbladett4.htm senast uppdaterad 18 december 1998 av Rolf Sten