ARTIKLAR (Articles)
  

	OKB delvis ny och utökad styrelse vid årsmötet 2002 (2002-04-13)
	Uppehåll i jordgubbslandet Bergsjö 14 juni 1960 (2002-01-13)
	Ett bildsvep från Gävle central klockan 10.15 den 20 november 2001 (2001-11-20)
	Järnvägsmuseets dag 2001 (2001-11-20)
	Julmarknad på Sveriges Järnvägsmuseum (991212)
	Minnen av UGJ:s motorvagnar (991121)
	Järnvägsmuseidagen 1999 i Gävle (990911)
	Snökaos i Gävle (OBS! 310 k, stor fil.) (981209)
	Anders Rask till stf (981121)
	Stockholm - Göteborg 5 timmar (981020)
	Svenska Järnvägsklubben 40 år (981020)
	Järnvägsmuseets dag i Gävle (980829)
	Var det en svensk? (980201)
	Episod kring arbetets allvar midsommardagen 1929 (980201)
	Ostkustbanan blir allt kortare (981020)
	Vill DU bli delägare i ett riktigt ÅNGLOK? (980714)

  Var det en svensk?
I den Engelska tidskriften Engineering den 25 december 1891 ,fanns en artikel med rubriken "A Swedish railway project one hundred years ago". (Ett svenskt förslag till järnväg för 100 år sedan). Artikeln hade följande innehåll: "Nära 100 år innan Stephenson vann sin stora seger, uttänkte en svensk ingenjör vid namn Karl Högström ett lok efter samma grunddrag som Trevethicks och Vivians lok. (vidstående bild visar Trevethicks lok från 1804)

Han utvecklade även planen för en verklig järnväg. Hans första förslag var, att hans lok skulle användas på vanliga vägar men han fann snart, att oöverstigliga svårigheter vidlådde detta slags förflyttning och han framlade därför år 1791 en järnvägsplan. Skenorna skulle vara av gjutjärn med slät översida och hjulen skulle ha en utstående fläns för att förekomma urspåring. Som han ansåg att friktionen mellan släta hjul och släta skenor skulle vara otillräcklig för framdragande av tunga tåg, föreslog han, att ett tandhjul å loket skulle drivas mot en kuggstång, lagd mitt emellan skenorna, en anordning som ju i en snar tid kom till användning på många ställen.
Högström framlade sin plan för åtskilliga vetenskapsmän som alla voro ense om att förklara det hela som ren galenskap, eftersom det var omöjligt att en vagn skulle kunna drivas enbart med ånga.
Förslaget blev lagt till sidan och Högström begav sig till utlandet. Hans vidare öden äro okända.

Att döma av det riktiga sätt, på vilket namnet Karl Högström är återgivet, kan man med säkerhet antaga att författaren av artikeln var svensk och hans mening varit att säga, att det var i Sverige, som Högström framlade sina planer för de lärda och därifrån begav sig utomlands.
Är det således en svensk, som först framkommit med förslaget om järnvägsdrift med ånglok?

Ovanstående artikel är "saxad" ur 1949-års ånglokslära.

 EPISOD KRING ARBETETS ALLVAR MIDSOMMARDAGEN 1929
Förste maskinbiträdet Sigvard Rask, Gävle, f.d. eldare vid Uppsala - Gävle Järnväg (UGJ) erinrar sig följande tilldragelse:
Lok nr. 17 , som vid detta tillfälle var nyrenoverat och ej varit i trafik på ett år, gjorde premiärtur i lokaltåg Gävle Älvkarleby. Tåget var långt och hade många resande.

Så här såg loket ut som fick den "äran" att smutsa in stinsen i Harnäs. UGJ lok nummer 17 var Sveriges första lok med kolvslider, tillverkat vid Motala Verkstad 1897. Foto Rolf Sten

    Vid Harnäs station fanns på den tiden en stins, som hade ett horn i sidan till de flesta bland lokpersonalen. Rapporter förekom ofta om dessa. Dagen till ära var nu stinsen iförd vit uniform.
Tåget kom in på Harnäs station i riktning mot Gävle och loket gick med tendern före. Man tog in vatten. Lokpersonalen hade gjort upp om en glad sorti från stationen och samtidigt skulle de ta en liten hämnd på stinsen. Det lades in en ordentlig fyr, och föraren tog in rundvatten för att framkalla jäsånga. Stinsen stod mittför första vagnens främre plattform. Så vid avgång öppnade föraren regulatorn för fullt, och ut ur skorstenen kom en störtskur av kondenserad ånga och sotvatten.

    När tåget lämnade Harnäs station stod där en f. d. vitklädd stins nu svart som en neger, och även stationshusets fönster var översköljda med sotvatten.
    Vid ankomsten till Gävle Södra mötte där stinsen med ett småleende på läpparna och frågade lokpersonalen vad dom haft för sattyg för sig Harnäs (ty rapport hade naturligtvis ingått till Gävle). I samma veva passerade en av UGJ :s maskiningenjörer och frågade vad som stod på. Lokpersonalen förklarade att de råkat ut för pannjäsning i Harnäs.
Ingenjören menade att det var på tok att använda detta lok, som dessutom stått stilla ett helt år, på denna sträcka en sådan dag och med ett så tungt tåg. Loket fick genast bytas ut mot en "stortank", och skulden för denna lilla episod hamnade hos lokmästaren.
    När tåget nästa gång passerade Harnäs, hade stinsen sin mörkblå uniform på sig.

Olle Palm.